Forskning

Så fungerar PainDrainer

PainDrainer bygger på kliniskt vedertagen praxis som används på ledande smärtkliniker för hantering av långvarig smärta. Med hjälp av artificiell intelligens (AI) gör PainDrainer denna praxis tillgänglig digitalt.

Studier och klinisk evidens

PainDrainers första kliniska studie, genomförd tillsammans med University of California San Diego Health, visar en signifikant ökning av livskvalitet och minskning av smärtnivå hos smärtpatienter efter ca 6 veckors användande.

Vetenskaplig litteratur

Idén bakom PainDrainer är baserad på vetenskap. Här kan du lära dig mer om den vetenskapliga grunden för PainDrainer.

Prova PainDrainer gratis!

fysisk-aktivitet-for-smarta

Din Förmåga att hantera din livssituation

Self-management

Att leva med smärta gör varje dag till en utmaning. Därför är self-management en viktig del i effektiv smärthantering.

Begreppet syftar på din förmåga att hantera din egen livssituation. Det finns idag tydliga bevis för hur viktig denna förmåga är för att minska smärtan. Self-management ger dig mer kontroll över din livssituation, stärker din mentala hälsa och ökar den hälsorelaterade livskvaliteten.

Detta går att träna upp med rätt verktyg och ger dig självförtroende i din förmåga att hantera din smärta.

Det första steget är att förstå hur långvarig smärta skiljer sig från akut smärta. Det är också viktigt att förstå vad som påverkar din situation positivt eller negativt.

PainDrainer är ett self-management verktyg som hjälper dig att förstå vilka dagliga aktiviteter som påverkar din smärtnivå. Detta i sin tur hjälper dig att kontrollera smärtnivån och därmed öka livskvaliteten.

Lev ett värdebaserat liv

Acceptance and commitment therapy

PainDrainer bygger på self-management och är baserat på Acceptance and Commitment Therapy (ACT). Målet med ACT är att leva ett värdebaserat liv, där vi har tid och energi att utföra aktiviteter som har ett högt värde för oss.

Att leva med långvarig smärta betyder för många att energin inte räcker till det som vi anser är viktigt.

Smärthantering genom ACT är idag den ledande rehabiliteringsformen i Sverige. Smärtrehabliteringsprogrammen hjälper individen att undersöka hur hen förhåller sig till sin smärta och till det som är viktigt i livet för just den personen. I programmet ligger fokus primärt på hur smärtan hanteras. Det handlar om hur man förhåller sig till sin smärta och till det som man tycker är viktigt i livet är, snarare än hur ont det gör.

Genom ACT flyttas fokus till att leva ett liv med bättre funktionsförmåga och livskvalitet istället för att fokusera på att minska smärta och obehag.

PainDrainer ger dig individuella förslag och hjälper dig att planera din dag utifrån dina egna mål så att du har energi till det som är viktigt för just dig.

leva-med-värk-i-kroppen
artificiell-intelligens

PLANERA SÅ ATT DU HAR ENERGI TILL DET DU VÄRDESÄTTER

Artificiell intelligens

Din smärta påverkas av dina dagliga aktiviteter. När du förstår hur dina aktiviteter eller kombinationer av aktiviteter påverkar din smärta kommer du att veta hur du ska ändra dina aktiviteter för att påverka din smärta. Du får möjlighet att prioritera aktiviteter som är värdefulla för dig och fördela din tid mellan olika aktiviteter och hitta rätt balans för dig.

Problemet är att det ofta finns för många faktorer under en dag att ta hänsyn till för att själv kunna förstå vad som ökar, eller minskar smärtan. Faktorer som hur lång tid en aktivitet varade, hur du upplevde den och hur intensivt du utförde den.

PainDrainer inkluderar 19 olika parametrar och använder avancerade beräkningar baserat på artificiell intelligens (AI-motor) för att analysera hur en aktivitet, eller kombination av aktiviteter påverkar just din smärtnivå. AI-motorn tränas på enbart dina data vilket gör att du kommer att få personliga förslag från PainDrainer på vilka aktiviteter du kan göra, utan att överskrida en viss smärtnivå. Du kan också testa olika aktiviteter och se vilken smärtnivå de beräknas ge.

Med hjälp av artificiell intelligens hjälper och guidar PainDrainer dig genom dagen så att du har energi till aktiviteter som du värdesätter högt.

Prova PainDrainer gratis!

Se hur artificiell intelligens i PainDrainer fungerar

Studier och klinisk evidens

Ledande sjukhus och smärtspecialister i Skandinavien och USA har bidragit till utvecklingen av PainDrainer. För att verifiera effekten av att använda PainDrainer genomför vi kontinuerligt kliniska studier i såväl Sverige som i USA.

Den första kliniska studien genomförd med UC San Diego Health är nu avslutad med mycket lovande resultat. Den vetenskapliga postern konkluderar att:

  • PainDrainer är det första riktigt patientcentrerade verktyg, då det använder artificiell intelligens som anpassar sig efter varje enskild patients behov.
  • PainDrainer ger kliniskt signifikant ökning av livskvalitet samt minskning av smärtnivå hos patienter med långvarig smärta.
  • PainDrainer förbättrade patienters hantering av förhållandet mellan dagliga aktiviteter och sin smärta.

Läs den vetenskapliga postern här eller pressmeddelandet här. 

Syftet med de kliniska studierna är att påvisa att vår app ger klinisk signifikanta effekter för smärtpatienter. Främst vill vi se hur effektiv PainDrainer är för att öka livskvaliteten och minska smärtan, men vi studerar även säkerhet, användarvänlighet och patientnöjdhet. Vi har även en ambition att den data vi genererar kan bidra till fortsatt forskning kring smärta och smärtbehandling.

Alla studier utformas enligt internationella och lokala lagar, regler och etiska principer. De granskas och godkänns av oberoende etiska kommittéer och relevanta myndigheter.

Ledande sjukhus har bidragit i utvecklingen och genomför nu kliniska studier

Vetenskaplig litteratur

Är du intresserad av att läsa mer om vetenskapen som PainDrainer är grundad på följer här ett urval av kliniska studier.

VETENSKAPLIG LITTERATURLista

Alexander, J. C., & Joshi, G. P. (2016). Smartphone applications for chronic pain management: a critical appraisal. J Pain Res, 9, 731-734.

Bhattarai, P. ,et al., (2019). Feasibility evaluation of a pain self-management app-based intervention among older people living with arthritic pain: study protocol. Pilot Feasibility Stud, 5, 57.

Prevalence of Chronic Pain and High-Impact Chronic Pain Among Adults — United States, 2016 Morbidity and Mortality Weekly Report (MMWR). September 14, 2018 / 67(36);1001–1006.

Devan, H., et al., (2019). Evaluation of Self-Management Support Functions in Apps for People With Persistent Pain: Systematic Review. JMIR Mhealth Uhealth, 7(2), e13080.

Devan, H., et al., (2018). What Works and Does Not Work in a Self-Management Intervention for People With Chronic Pain? Qualitative Systematic Review and Meta-Synthesis. Phys Ther, 98(5), 381-397. doi:10.1093/ptj/pzy029 

Du, S., et al., (2017). Self-management program for chronic low back pain: A systematic review and meta-analysis. Patient Educ Couns, 100(1), 37-49. doi:10.1016/j.pec.2016.07.029 

Duggan, G. B., et al., (2015). Qualitative evaluation of the SMART2 self-management system for people in chronic pain. Disabil Rehabil Assist Technol, 10(1), 53-60. doi:10.3109/17483107.2013.845696 

Elbers, S., et al., (2018). The effectiveness of generic self-management interventions for patients with chronic musculoskeletal pain on physical function, self-efficacy, pain intensity and physical activity: A systematic review and meta-analysis. Eur J Pain, 22(9), 1577-1596. doi:10.1002/ejp.1253 

Huber, S., et al., (2017). Treatment of Low Back Pain with a Digital Multidisciplinary Pain Treatment App: Short-Term Results. JMIR Rehabil Assist Technol, 4(2),

Jackson. (2014). Self-Efficacy and Chronic Pain Outcomes: A Meta-Analytic Review.  

Lancaster, K., et al., (2018). The Use and Effects of Electronic Health Tools for Patient Self-Monitoring and Reporting of Outcomes Following Medication Use: Systematic Review. J Med Internet Res, 20(12), e294. doi:10.2196/jmir.9284 

Lo, W. et al., (2018). The Perceived Benefits of an Artificial Intelligence-Embedded Mobile App Implementing Evidence-Based Guidelines for the Self-Management of Chronic Neck and Back Pain: Observational Study. JMIR Mhealth Uhealth, 6(11),

Mills, S. E. E., et al.,(2019). Chronic pain: a review of its epidemiology and associated factors in population-based studies. Br J Anaesth, 123(2), e273-e283. doi:10.1016/j.bja.2019.03.023 

NICE, N. I. f. H. a. C. E. s. (2018). Guideline scope, Chronic pain: assessment and management. NICE Guideline. Retrieved from https://www.nice.org.uk/guidance/gid-ng10069/documents/final-scope 

Ranney, M. L., Duarte, C., Baird, J., Patry, E. J., & Green, T. C. (2016). Correlation of digital health use and chronic pain coping strategies. Mhealth, 2, 35.

Scott, I. A. et al., (2018). Going digital: a narrative overview of the effects, quality and utility of mobile apps in chronic disease self-management. Aust Health Rev.

Slattery, B. W., et al., (2019). An Evaluation of the Effectiveness of the Modalities Used to Deliver Electronic Health Interventions for Chronic Pain: Systematic Review With Network Meta-Analysis. J Med Internet Res, 21(7),

Treede, R. D., et al., (2019). Chronic pain as a symptom or a disease: the IASP Classification of Chronic Pain for the International Classification of Diseases (ICD-11). Pain, 160(1), 19-27.

Keefe, F. J., et al., (2004). Psychological aspects of persistent pain: current state of the science. J Pain, 5(4), 195-211.

Keefe, F. J., et al., (2008). Psychologic interventions and lifestyle modifications for arthritis pain management. Rheum Dis Clin North Am, 34(2), 351-368.

I samarbete med

Prova PainDrainer gratis!

Medicinskteknisk produkt

Vi följer GDPR

© PainDrainer AB
org nr. 559156-5196
Medicon Village, 223 81 Lund, Sweden
info@paindrainer.com