Forskning

Ledande sjukhus och smärtspecialister i Skandinavien och USA har bidragit till utvecklingen av PainDrainer.

Dina dagliga aktiviteter påverkar din smärtnivå, det gör dig unik! Genom att förstå hur du påverkas kan du lättare planera och kombinera aktiviteter som är viktiga för just dig.

PainDrainer bygger på vetenskapligt bevisade metoder som används runt om i världen hos ledande smärtkliniker för hantering av smärta.

Med hjälp av avancerade beräkningar som bygger på artificiell intelligens hjälper PainDrainer dig att förstå hur dina dagliga aktiviteter påverkar din smärtnivå. 

Ökad livskvalitet och minskad smärtnivå

PainDrainers pilotstudie med University of California San Diego Health visar god effekt redan efter ca 6 veckor.  

  • PainDrainer är det första verktyget som anpassar sig efter varje individs behov tack vare artificiell intelligens.
  • 67% upplevde ökad livskvalitet och 67% minskade smärtnivån. Detta mättes via PROMIS® validerade frågeformulär.
  • Smärtpatienterna fick hjälp att hantera förhållandet mellan sina dagliga aktiviteter och smärtnivå

Långvarig smärta

Smärta är en skyddsreflex som varnar dig för att något i din kropp är skadat eller på väg att skadas. Akut smärta beror på sjukdom eller skada men ibland finns smärtan kvar efter att skadan läkt. När du haft ont i mer än 3-6 månader räknas den som långvarig.

Långvarig smärta räknas som en egen sjukdom och hur du upplever smärtan är individuellt. Den kan variera i intensitet, längd och känsla. Att leva med smärta kan göra varje dag till en utmaning.

Att ha ont under en längre tid kan medföra att du även drabbas av trötthet och sömnstörning, köldkänsla, nedsatt lust och aptit, undvikandebeteende m.m.

Smärta behöver inte vara farligt, men om den blir långvarig kan du behöva hjälp att hantera och anpassa din vardag. Det kan handla om att stärka den egna förmågan att hantera och påverka den situation du befinner dig i.

Att leva ett värdebaserat liv

Självhantering (self-management) handlar om din förmåga att kunna hantera din egen livssituation. Forskning visar att genom att stärka din förmåga så kan du även minska din smärta, vilket är en viktig del i smärthanteringen.

Självhantering handlar bland annat om att förstå sin smärta och hur den påverkar dig. Det handlar också om att  hitta träning och aktiviteter som passar dig med hjälp av att sätta upp mål och ändra beteenden.

En del av självhanteringen handlar om att skapa ett rikt och värdefullt liv, trots en förändrad livssituation. 

Målet är att lära sig hantera smärtan, inte undvika den.

Spela videoklipp

Artificiell Intelligens

PainDrainer inkluderar 19 olika parametrar och använder avancerade beräkningar baserat på artificiell intelligens (AI-motor) för att analysera hur en aktivitet, eller kombination av aktiviteter påverkar just din smärtnivå.

AI-motorn tränas på enbart dina data vilket gör att du kommer att få personliga förslag från PainDrainer på vilka aktiviteter du kan göra, utan att överskrida en viss smärtnivå. Du kan också testa olika aktiviteter och se vilken smärtnivå de beräknas ge.

Här kan du ta del av ett antal studier som ligger till grund för utvecklingen av PainDrainer

För att säkra effekten av att använda PainDrainer genomför vi kontinuerligt vetenskapliga studier i såväl Sverige som i USA. Vi samarbetar bland annat med Lunds universitet och University of California i San Diego.

Den först kliniska studien genomfördes i samarbete med University of California i San Diego och visade ett mycket lovande resultat.

  • PainDrainer är det första verktyg som sätter patienten i fokus tack vare artificiell intelligens som anpassar sig efter varje individs behov.
  • PainDrainer ökar livskvaliteten signifikant samt minskar smärtnivån hos patienter med långvarig smärta.
  • PainDrainer hjälper patienters hantering av förhållandet mellan dagliga aktiviteter och smärta.

Syftet med de vetenskapliga studierna är att säkerhetskälla att appen ger bevisad effekt för personer som lever med långvarig smärta. Först och främst vill vi se hur effektivt PainDrainer bidrar till ökad livskvalitet och att minska smärtan, men vi studerar även säkerhet, användarvänlighet och patientnöjdhet. Vi har också en ambition att den data vi genererar kan bidra till fortsatt forskning och behandling.

Alla studier utformas enligt internationella och lokala lagar, regler och etiska principer. De granskas och godkänns av oberoende etiska kommittéer och relevanta myndigheter.

Enligt kliniska studier har PainDrainer visat positivt resultat både när det gäller intensitet och den dagliga påverkan av att leva med smärta.

  • 2 av 3 användare upplevde en minskning av smärtnivå efter ca 6 veckor,
  • 2 av 3 användare upplever att smärtan påverkar dem mindre i deras vardag, det vill säga en ökad livskvalitet.
  • PainDrainer är det första patiencentrerade digitala verktyget med kliniskt bevisad effekt.

Alexander, J. C., & Joshi, G. P. (2016). Smartphone applications for chronic pain management: a critical appraisal. J Pain Res, 9, 731-734. 

Bhattarai, P. ,et al., (2019). Feasibility evaluation of a pain self-management app-based intervention among older people living with arthritic pain: study protocol. Pilot Feasibility Stud, 5, 57. 

Prevalence of Chronic Pain and High-Impact Chronic Pain Among Adults — United States, 2016 Morbidity and Mortality Weekly Report (MMWR). September 14, 2018 / 67(36);1001–1006. 

Devan, H., et al., (2019). Evaluation of Self-Management Support Functions in Apps for People With Persistent Pain: Systematic Review. JMIR Mhealth Uhealth, 7(2), e13080. 

Devan, H., et al., (2018). What Works and Does Not Work in a Self-Management Intervention for People With Chronic Pain? Qualitative Systematic Review and Meta-Synthesis. Phys Ther, 98(5), 381-397. doi:10.1093/ptj/pzy029 

Du, S., et al., (2017). Self-management program for chronic low back pain: A systematic review and meta-analysis. Patient Educ Couns, 100(1), 37-49. doi:10.1016/j.pec.2016.07.029 

Duggan, G. B., et al., (2015). Qualitative evaluation of the SMART2 self-management system for people in chronic pain. Disabil Rehabil Assist Technol, 10(1), 53-60. doi:10.3109/17483107.2013.845696 

Elbers, S., et al., (2018). The effectiveness of generic self-management interventions for patients with chronic musculoskeletal pain on physical function, self-efficacy, pain intensity and physical activity: A systematic review and meta-analysis. Eur J Pain, 22(9), 1577-1596. doi:10.1002/ejp.1253 

Huber, S., et al., (2017). Treatment of Low Back Pain with a Digital Multidisciplinary Pain Treatment App: Short-Term Results. JMIR Rehabil Assist Technol, 4(2), 

Jackson. (2014). Self-Efficacy and Chronic Pain Outcomes: A Meta-Analytic Review.  

Lancaster, K., et al., (2018). The Use and Effects of Electronic Health Tools for Patient Self-Monitoring and Reporting of Outcomes Following Medication Use: Systematic Review. J Med Internet Res, 20(12), e294. doi:10.2196/jmir.9284 

Lo, W. et al., (2018). The Perceived Benefits of an Artificial Intelligence-Embedded Mobile App Implementing Evidence-Based Guidelines for the Self-Management of Chronic Neck and Back Pain: Observational Study. JMIR Mhealth Uhealth, 6(11), 

Mills, S. E. E., et al.,(2019). Chronic pain: a review of its epidemiology and associated factors in population-based studies. Br J Anaesth, 123(2), e273-e283. doi:10.1016/j.bja.2019.03.023 

NICE, N. I. f. H. a. C. E. s. (2018). Guideline scope, Chronic pain: assessment and management. NICE Guideline. Retrieved from https://www.nice.org.uk/guidance/gid-ng10069/documents/final-scope 

Ranney, M. L., Duarte, C., Baird, J., Patry, E. J., & Green, T. C. (2016). Correlation of digital health use and chronic pain coping strategies. Mhealth, 2, 35. 

Scott, I. A. et al., (2018). Going digital: a narrative overview of the effects, quality and utility of mobile apps in chronic disease self-management. Aust Health Rev. 

Slattery, B. W., et al., (2019). An Evaluation of the Effectiveness of the Modalities Used to Deliver Electronic Health Interventions for Chronic Pain: Systematic Review With Network Meta-Analysis. J Med Internet Res, 21(7), 

Treede, R. D., et al., (2019). Chronic pain as a symptom or a disease: the IASP Classification of Chronic Pain for the International Classification of Diseases (ICD-11). Pain, 160(1), 19-27. 

Keefe, F. J., et al., (2004). Psychological aspects of persistent pain: current state of the science. J Pain, 5(4), 195-211. 

Keefe, F. J., et al., (2008). Psychologic interventions and lifestyle modifications for arthritis pain management. Rheum Dis Clin North Am, 34(2), 351-368.

PainDrainers vision är att öka livskvalitén för personer som lever med kronisk smärta.

Ökad livskvalitet

PainDrainers vetenskapliga studie visar en signifikant ökning av livskvaliteten hos 67% av patienterna.

Minskad smärta

PainDrainers vetenskapliga studie visar en signifikant minskning av smärtan hos 67% av patienterna.