Det är vanligt att ha ledvärk och oftast beror det inte på något allvarligt. Ibland kan dock ont i leder vara artros eller reumatism. Här går vi igenom olika typer av ledsmärta med fokus på symtomen för artros och reumatism.
Din kropp består av en lång rad leder, och det är lederna som gör att du kan röra på dina fingrar, ben, nacke och fötter. Ibland kan vi få ont i någon eller några av dessa leder, vilket kan uttrycka sig som en obestämbar smärta som värker på olika ställen i kroppen.
Ibland gör det ont i en led, ibland i flera, och ibland känns det som om hela kroppen gör ont. Smärtan kan upplevas olika från gång till gång och från person till person. Ibland är ledsmärtan molande, den kan även vara huggande och ibland mer stickande och kopplad till vissa rörelser.
Bland de diagnoser som ger upphov till ledsmärta och ont i lederna kan nämnas artros, artrit och olika typer av reumatism. I den här artikeln kommer vi att fokusera på artros och ledgångsreumatism, och hur de diagnostiseras och vilka symtom som kännetecknar dem.
Kontakta vården om du har ledvärk som inte går över. Du kan också ta hjälp av PainDrainer, din digitala smärtcoach, som med hjälp av artificiell intelligens hjälper dig att hitta rätt aktivitetsbalans för att öka din livskvalitet.
Varje led är skyddad av brosk som bland annat smörjer leden och ser till att leden rör sig lätt. När brosket i leden bryts ned på grund av exempelvis felbelastning i leden kallas det artros eller ledsvikt. Smärtan uppstår när leden inte längre rör sig friktionsfritt, vilket kan skapa en inflammation i leden.
Vid reumatism bryter kroppens eget immunförsvar ner brosket i leden vilket skapar en inflammation. Artros drabbar vanligen enstaka leder, medan reumatism drabbar flera leder samtidigt.
Ledgångsreumatism börjar för de flesta i händerna och i fötternas småleder. När du får reumatism blir du öm, stel och du får ledvärk. Lederna kan också svullna upp och visar tecken på inflammation.
TIPS!
Reumatism är inte en sjukdom utan samlingsnamnet på en mängd olika sjukdomar som angriper ditt eget immunförsvar. Det kallas autoimmuna sjukdomar. I många fall drabbar de reumatiska sjukdomarna olika leder i kroppen men även skelett och muskler.
Det finns runt 80 reumatiska sjukdomar och även andra delar av kroppen, som kärl, bindväv och hjärta, kan drabbas. Idag lever runt en miljon människor i Sverige med en reumatisk sjukdom.
TIPS!
Läs mer om reumatiska sjukdomar hos Reumatikerlinjen
Vanliga diagnoser på reumatism är reumatoid artrit (RA eller ledgångsreumatism) och spondylartriter. Inom gruppen spondylartriter ingår de mer kända diagnoserna ankyloserande spondylit och psoriasisartrit. RA, ankyloserande spondylit och psoriasisartrit tillhör gruppen inflammatoriska reumatiska sjukdomar.
Ledgångsreumatism, också kallad reumatoid artrit eller RA, är en inflammatorisk sjukdom som ofta börjar i de små lederna i händerna och fötterna. Tecken på reumatism är att lederna svullnar och blir ömma. Troligen får du också ont.
Idag går det inte att bota reumatism. Läkemedel och fysioterapi kan dämpa inflammationen och därmed kan smärtan lindras. Ta professionell hjälp om du misstänker att din ledsmärta beror på reumatism. Om du vill ha hjälp att förstå din smärta och hitta rätt balans för dig mellan dina aktiviteter kan du prova Paindrainer appen.
Inflammationen vid reumatism gör lederna stela. Ofta är stelheten som värst när du går upp på morgonen, eller har varit stilla en längre period. Rådet är att röra på sig så mycket som möjligt även om det gör ont. I appen hittar du övningar framtagna av fysioterapeuter som är enkla att göra hemma.
Reumatism varierar mycket från person till person. Besvären kan se olika ut och de kan variera från tid till annan. Ledgångsreumatism omfattar inte bara lederna utan kan påverka hela kroppen. Du kan exempelvis få inflammation i organ som lungsäcken, hjärtsäcken, ögonen, eller blodkärlen.
Om du har ledgångsreumatism kan du märka olika typer av besvär, till exempel:
Det finns många olika leder i kroppen som kan drabbas av artros. Här går vi igenom några av de vanligaste.
Artros kan uppstå i alla leder på kroppen. Vanligast är det att få artros i fingrarna och då närmare bestämt i fingrarnas två ytterleder. Fingrarna blir snedställda och lederna kan svullna upp och ömma. Efter längre tid med artros bildas extra benpålagringar kring lederna. Detta är ofta orsaken till att man har förstorade fingrar med problem att få på ringar.
I knäleden möts överbenet och underbenet. Benändarna är täckta med brosk som gör att de lätt kan glida mot varandra. Vid artros blir brosket ojämnt och det känns som om knät hakar upp sig. Det kan också knaka i knät och området kring knät kan kännas svullet och varmt.
Artros i ryggen innebär att brosket mellan kotorna i ryggraden har börjat brytas ned. Vanliga ställen som drabbas är nacken eller ländryggen. Då ryggen är en central del av kroppen känns artros i ryggen i nästan alla rörelser.
Artros i ryggen blir vanligare med åldern. Artros i ryggen sammanfattas ofta som spondylos.
Artros och ledgångsreumatism kan båda vara anledningen till svullna händer och svullna fingrar.
Ta kontakt med sjukvården om du misstänker att du lider av artros.
En digital smärtcoach från Paindrainer kan med hjälp av artificiell intelligens (AI) hitta sambanden mellan dagliga aktiviteter och smärtnivå. På så sätt kan Pain Drainer ge personliga och individuella förslag på dagliga aktiviteter utan att överskrida en viss smärtnivå.
Ledande sjukhus och smärtspecialister i Skandinavien och USA har bidragit till utvecklingen av PainDrainer. Med hjälp av avancerade beräkningar som bygger på artificiell intelligens hjälper PainDrainer dig att förstå hur dina dagliga aktiviteter påverkar din smärtnivå.
Minskad smärta
Oförändrad
Ökad smärta
Vill du förstå hur dina aktiviteter påverkar smärtnivån och förbättra din livskvalitet? Du får 14 dagar provperiod. 100% av deltagarna i den kliniska studien på Weill Cornell Medicine i New York angav bättre förståelse hur deras aktiviteter påverkar deras smärtnivå.
